Pardans på Flottkalaset tände kärleksgnistor?

I och med Flottkalaset som arrangerades för tredje året i rad begav sig ännu en gång några tappra arrangörer ut på en flotte på en älv för att fira Flottkalasets tema. Med en enkel flotte med en svensk flagga på samt några ballonger och en banderoll så firades Flottkalaset på ett synnerligen flott vis som gjorde att besökarna kände sig glada och nöjda. Men den absoluta merparten av Flottkalaset ägde förstås rum på land. Och förutom att man i vanlig ordning bjöd på en folkfest med mycket musik av mer traditionellt snitt med spelemän och folkmusik, kanske en del gammaldags instrument och folkdräkter, så bjöds det även på något nytt på det tredje årets flottkalas. Nämligen en chans till kärlek.

Kärleken kan vara svår att hitta, och särskilt om man bor i ett infruset, kargt och kyligt landskap i glesbygdens Norrbotten. Där finner man inte lika lätt någon att träffa och kanske är utbudet på Tinder eller Happy Pancake inte lika stort vad gäller singlar som det går att träffa. Detta försökte Flottkalaset att råda bot på under sina två festliga dagar genom att erbjuda lite mingel för singlar. Men i norr så handlar det inte om något “singelmingel” eller “dejting” eller något annat som man pratar om i storstaden Stockholm, utan istället pratar man om något så gammaldags som “pardans”. Målet och syftet med pardansen var att ensamma individer lättare skulle kunna finna varandra genom att paras ihop under pardansen och på det viset kunna träffas under gemytliga former.

Fanny Kivimäki från Kiruna fick uppdraget att bege sig ut på dansbanan för att där aktivt hjälpa till lite extra med att para ihop olika singlar, åtminstone under en kväll full av dans och kanske en och annan förälskelse.

Så kanske blev Flottkalaset en fest och ett kalas i både musikens och kärlekens tecken.